Huvudstadsregionens växthusgasutsläpp
HRM:s region- och miljöinformation följer huvudstadsregionens växthusgasutsläpp och rapporterar regelbundet om deras utveckling. I publikationen Huvudstadsregionens klimatrapport – utsläppens utveckling 2010 (Pääkaupunkiseudun ilmastoraportti – Päästöjen kehitys 2010) finns de färskaste uppgifterna om växthusgasutsläppens utveckling fram till år 2010.
Huvudstadsregionens sammanlagda växthusgasutsläpp år 2010 var 6,0 miljoner ton räknat som koldioxid (CO2-ekv.), det vill säga litet större än år 1990, men något under 2000-talets medeltal. Fjärrvärmens utsläpp minskade, men trafikens och elförbrukningens ökade jämfört med föregående år. Sammanlagt ökade utsläppen med cirka en procent. Knappt hälften av huvudstadsregionens utsläpp orsakas av uppvärmning, en fjärdedel av elförbrukning och en fjärdedel av trafik. I studien finns inte flygtrafik, fartygstrafik utanför hamnen och närområdena och inte heller indirekta utsläpp från matproduktion och tillverkning av konsumtionsartiklar.
Utsläppen år 2010 per invånare var i Helsingfors 5,5 och i Vanda 6,8 t CO2-ekv., 1 och 2 % större än ett år tidigare. I Esbo och Grankulla minskade utsläppen per invånare 4 % och 6 % från föregående år och var 5,4 och 6,0 ton motsvarande. Städernas gemensamma utsläpp per invånare var 5,7 t CO2-ekv., vilket är klart mindre än år 1990 (7,0 t CO2-ekv.). Folkmängden har under samma tid ökat avsevärt, vilket syns som minskade utsläpp per invånare. Målsättningen för huvudstadsregionens klimatstrategi är, att minska utsläppen per invånare med 39 % från 1990 års nivå, det vill säga till 4,3 ton CO2-ekv. fram till år 2030. Fram till år 2010 har utsläppen per invånare minskat med 19 %.
I uppföljningen av huvudstadsregionens vhg-utsläpp utjämnas variationen mellan åren med en uppvärmningsbehovsjustering, samt genom att använda femårsmedeltalet för den riksomfattande utsläppskoefficienten för el. År 2010 ökade huvudstadsregionens utsläpp en aning i och med den ekonomiska återhämtningen, men granskad utan trendkorrigeringar var ökningen betydligt större. En ökning inträffade inom alla sektorer med undantag för individuell uppvärmning, avfallshantering och lantbruk. Sålunda räknat var huvudstadsregionens utsläpp sammanlagt 6,2 miljoner ton, cirka 10 % större än föregående år och år 1990.
Huvudstadsregionens fjärrvärmeförbrukning ökade till 11,4 terawattimmar år 2010, större än någonsin tidigare. Uppvärmningsbehovsjusterade minskade dock fjärrvärmens växthusgasutsläpp, men den kvarstod fortfarande som huvudstadsregionens klart största utsläppskälla. Tung brännoljas och stenkols andelar av använda bränslen minskade från föregående år närmast tack vare Esbos nya naturgaskraftverk. År 2010 var svalare än föregående år.
Även elförbrukningen nådde nya rekordsiffror år 2010. Särskilt i hushållen ökade förbrukningen. Den i Finland och i huvudstadsregionen förbrukade elens specifika utsläpp ökade på grund av industrins elbehov och en större produktion av kondens- och samproduktionsel än tidigare. Därtill var den nordiska vattenkraftsituationen i likhet med tidigare år rätt svag.
Trafikens växthusgasutsläpp i huvudstadsregionen vände åter upp i en svag ökning, fastän bränslenas bio-andel, som skall räknas som utsläppsfri, ökar och personbilarnas specifika utsläpp minskar tack vare den utsläppsbaserade beskattningen. Den tunga materielens växthusgasutsläpp ökade med 7 % efter två års nedgång, men även personbilarnas trafikfrekvens och bränsleförbrukning ökade. Fartygsutsläppen minskade.
Sett till referensåret 1990 har växthusgasutsläppen från fjärrvärme, oljeeldning, avfallsbehandling och industrins bränsleanvändning minskat, men utsläppen från trafik och elförbrukning avsevärt ökat.
Mera information:
Johannes Lounasheimo
tfn + 358 9 156 11